Man ska inte chansa vid valet av hustyp för ens blivande hus.
Det finns många skäl för att välja ett timmershus - dess hälsosamma miljö, naturnärhet eller önskan att få bo i ett stilfullt hus.
Att kunna bygga en billig bostad är dock inget argument för timmershus. Priset för ett välbyggt timmershus kommer inte att bli lägre än för vilket som helst hus.
Ett obestridligt argument för timmershus i jämförelse med andra hustyper är en hälsosam boendemiljö. Oberoende på hustyp (regelverks-, timmers- eller stenhus) är huvudsyftet vid bygget av ytterväggar att uppnå värmeisolation och vindtäthet. Vid ett timmersvägg garanteras detta med omsorgsfullt arbete, dvs varje väggbjälke måste så mycket som möjligt kopiera den förra. Vid sten- och regelväggar används förutom isolationsmaterial även olika tätningsmedel samt vind- och fuktskydd. Ofta blir en sådan vägg praktiskt taget hermetisk.
Enligt byggnormer borde luften i rummen utbytas 1,5 2 ggr per timme för att tillförsäkra normala levnadsförhållanden i ett hus, dvs tillflödet av frisk luft borde vara 6-10 l per sekund per person i huset. Detta betyder att i ett bostadshus på 150 m² borde 400...600 m³ luft utbytas varje timme (100...150 l per sekund). Ifall en sådan luftmängd skulle föras in i huset endast via en öppning på 20 x 20 cm, skulle vindhastigheten i en sådan öppning vara 46 m/s.
De moderna bostadshusen förses med ett invecklat ventilationssystem för att uppnå ett sådant luftutbyte. Systemet ska garantera att en stor luftmängd förs in i huset, värms upp till rumstemperatur, fördelas jämnt i huset och att den använda luften förs ut. Tyvärr är sådana ventilationssystem mycket dyra och det är svårt att försäkra deras felfria fungerande. I praktiken uppstår ofta drag - både kalla och varma - nära ventilationshålen. I värsta fall proppas de helt enkelt igen en vacker dag...
I äldre hus och lägenheter har ofta köket och badrummet de enda ventilationshålen. De enda ingångar för frisk luft är fönstren och dörrarna. "Miljön" i sådana bostäder betyder tyvärr unken luft, drag, torr överhettad luft och det eviga dammet, förorsakat av statisk elektricitet.
Värmeisolation och det inre klimatet i timmershus har förmodligen mest undersökts i Nordamerika och Finland. Syftet med sådana forskningar var framför allt sparandet av energi och möjligheter att sälja billig elvärme.
Efter undersökningar och försök har man funnit att värmespridningen i en massiv timmersvägg är en "virrvarr" som inte lyder fysiklagar och inte låter sig räknas ut exakt. Det upptäcktes att vid massiva ytterväggar kan byggnadens värmeförlust inte beräknas bara utifrån väggmaterialens värmekonduktivitet. Vid en sådan vägg är den reella värmeförlusten alltid mindre än den beräknade.
Så utfördes 1981-82 ett
28 veckors experiment på beställning av den amerikanska National Bureau of Standards där olika ytterväggtyper jämfördes. Totalt blev sex hus på 6x6 m testade; samtliga beståndsdelar utom ytterväggar var identiska. Samtidigt jämfördes en bjälkvägg på 7 tum (17 cm) och en regelvägg, varvid den senare borde enligt beräkningen ha varit 17% mer värmeisolerande än bjälkväggen. I samtliga husen bevarades 20? temperatur under försöksperioden och de förbrukade energimängder mättes. Resultaten var följande:
- under vårperioden gick 46% mindre energi åt i timmershuset, jämfört med regelverkshuset;
- under sommarperioden gick 24% mindre energi åt för att kyla timmershuset;
- under vinterperioden med stadiga kölder konsumerade timmershuset ungefär lika mycket energi som regelverkshuset.
Totalt blev timmerhusets energi åtgång under hela försöksperioden ca 30% mindre än regelverkshusets.
Likadana försök har utförts även i Finland.
Fördelar med timmershus:
Luftbrist förekommer aldrig i ett timmershus. Den friska luften förs in via ytterväggar, dyra ventilationssystem eller öppna fönster behövs inte. Inget drag uppkommer.
Vid den långsamma luftspridningen genom bjälkväggen fungerar väggen själv som värmeväxlare, ytterluften hinner värmas upp till rumstemperatur.
Tack vare väggarnas stora värmekapacitet uppkommer inga stora temperatursskillnader i ett liggtimmershus. Alltså är det härligt svalt på sommaren och varmt på vintern. Temperaturen i ett ouppvärmt timmershus är lika med den genomsnittliga yttertemperaturen. Uppvärmningssäsongen i ett timmershus börjar senare och slutar tidigare.
De massiva träväggarna bevarar en normal luftfuktighet i huset.
Tack vare naturmaterial uppkommer ingen statisk elektricitet eller flygande damm i ett timmershus.
